Det sprids en doft av nybakat bröd i vårt lilla hem...

Ja just det... Jag har äntligen gjort slag i saken o börjat bara eget bröd. Det är riktigt kul och gott blir det också. Sen doftar det ju som sagt underbart i huset. Tänkte baka en hel del o lägga i frysen. Vi har en stor frysbox i källaren. Mestadels blir det olika former av fullkornsbröd i olika varianter, men för att blidka min förstfödda har jag gjort en omgång av finare lantbröd. Får nog ta efter mina föräldrars exemplar där det var en grov och två fina mackor som gällde... annars hade det lätt bara blivit finbröd hemma.. Tänkte även börja göra lite storkok. Har redan några måltider av chili con carne, kotletter, och revben infryst, men tänkte fylla på med lite annat också. En riktig husmor med andra ord??

Försöker hitta ett ställe att träna på. Blev tipsad om Actic i stan. Gick genast in på deras hemsida och det lät mycket lockande. Men sen är jag egentligen på jakt efter ett gym där jag kan träna vilka tider som helst och som inte är beroende av öppettider eftersom jag är småbarnsförälder. Jag vill inte kunna använda mig av ursäkten att jag inte hinner. Jag vill dessutom kunna åka dit o inte känna att jag behöver stressa hem igen. Tränar jag på ett 24 timmars gym kan jag natta barnen o sen i lugn o ro åka o träna. Dessutom är det inte stängt under helgdagar. Yoga hade jag kunnat tänka mig. Ska nog kolla upp ett bra ställe där de tränar yoga.

Skulle vilja komma igång med meriteringen också. Det är ju iofs bara att sätta igång, men det känns som jag inte tar mig tiden.

Nu är bröden färdiga.... kurr kurr i magen.....

att hitta motivationen och inspirationen....

Här var det glest mellan inläggen... Får försöka bättra mig på den punkten.

Min viktkamp fortsätter, eller ja den står rätt still just nu. Det känns som jag inte riktigt hittar motivationen. Vet ju av erfarenhet att det är så... Ibland finns inspirationen där, ibland inte alls. Jag har märkt att jag ändå behöver mina svackor för att ta tag i det igen. Nu finns de ju en vettig anledning till mina extra kilo, o den skulle jag inte vilja vara utan för allt i världen. Jag tycker att jag mognat i mitt sätt att se på det här med att gå ner i vikt. Det får ta den tid det tar och min kropp är bevis på att jag burit på 2 väldigt älskade döttrar! Hur kan det då vara fel? Tanken är ändå att jag ska gå ner 10 kilo till. Har sedan lillfisen fötts gått ner rätt så exakt 20 kilo o det är ju inte fy skam!!!

Filippa växer så det knakar rent ut sagt. Hon blev 4 månader förra tisdagen. Vi har börjat med smakportioner och hon har provat äta potatis, morötter, katrinplommon och banan.. Ungen är makalös.. Hon äter precis allt man ger henne. Hur tacksamt är inte det??? Undrar om det kan smitta av sig till storasyster också... ;)
Som om inte det varit nog så sitter hon i sin Tripp-trapp stol nu. Förvisso inga längre stunder och man får bulta upp ordentligt runt om henne, men ändå... Min Lilla börjar bli stor!!Vägning o mätning på torsdag- ska bli spännande att se vad hon väger då...

Emma blev ju 10½ år samma dag som Filippa blev 4 månader. Det där känns ju också helt makalöst! Det va inte speciellt länge sedan det var henne jag gav smakportioner... Nu är hon en förpubertal flicka med mycket vilja, en aning trots och en stor dos härlighet!!! Inte allt för olika sin mor trots allt;)... Blir nog en mycket bra vuxen människa av henne, älskade unge.

Jag funderar på om jag ska ta upp mitt skrivande igen. Har lite tankar kring en idé som jag skulle vilja vidareutveckla... Hur eller hur så känns de klart att jag måste böra skriva igen.. Det kliar i fingrarna. Jag kan se mig själv i sommar och höst, sittandes i uterummet, uppkrupen i en soffa med en stor kopp te och skrivblocket...